Anna Ehn

Författare och journalist vid Upsala Nya Tidning.

Författaren Anna Ehn
Bostadsort
Uppsala

Familj
Man, barn och bonusbarn

Tre böcker ur min bokhylla

  • Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen
  • En ängel vid mitt bord av Janet Frame (och Ansikten i vattnet och Mot ännu en sommar av samma författare)
  • Blonde av Joyce Carol Oates (och Marya - ett liv, Mörkt vatten, Jag ska ta dig dit - är så många av Oates titlar som jag älskar, inspireras av och har i min bokhylla)

 

Platser i Uppland där jag hämtar inspiration
I Hågadalen, både sommar och vinter. Gärna startar jag vid Pattons hage, som är nära där jag bor, och beger mig riktning mot Hammarskog. Eller så tar jag tur i dalen.

Kommande böcker

Våren 2013 kommer hennes bilderbok Pelé, Kaká och jag, med illustrationer av Sara Gimbergsson. 
 

Var skriver jag?

Ja, var sker egentligen själva skrivprocessen?

Se där en fråga att grunna på. 

Som nu, när jag står inför att inleda ett nytt arbete, ett nytt skrivprojekt, fortfarande utan kontur och riktning, mest en känsla, ett område som jag närmar mig, en tematik.

Var sker själva skrivandet då?

Enklast är att svara: vid datorn. Jag öppnar ett nytt dokument, och sätter igång. Bokstäverna, orden, meningarna flödar och berättelsen vecklar ut sig, och jag skriver med hög hastighet mot slutet.

Jo, det vore onekligen det enklaste svaret. Men tyvärr ser inte verkligheten ut så. Åtminstone inte min skrivarverklighet.

Tvärtom grips jag av en stor trötthet i denna fas av ovisshet. En ovilja att göra något överhuvudtaget, Jag försöker tvinga mig till att skriva men det går inte. Jag surar. Jag ringer någon. Jag tröttar ut min omgivning med ett ömkande mantra: det går inte, det går inte, det går inte.

Kanske tar jag mig samman och ger mig ut, får lite luft. Promenerar eller åker skidor, om tiden och väderleken tillåter. Och kanske är det då, på väg genom skogen eller över fälten, som skrivandet sker. Som tankarna och idéerna äntligen tar form. Medan man gör något annat. Jag är egentligen ganska övertygad om att det är så. Att den kreativa processen behöver frihet och rymd.

Det gäller att försöka hålla fast i den insikten när prestationsångesten slår till. För samtidigt, man vill ju så gärna producera, leverera, skriva en bok.

Men, för att komplicera det hela ytterligare, för mycket frihet är ju inte heller bra. En deadline, en gräns kan onekligen vara befriande för skrivandet. Man har en viss tid på sig, och det är ingen idé att grubbla för mycket. Gör det bara! Skriv! Gå inte där och dra över ängarna och tro att det blir något gjort. Det handlar om att sätta sig ner på rumpan och arbeta, gneta fram orden, det ena ger det andra och plötsligt kommer flödet. Inspiration handlar om hårt arbete.

Ja, det är möjligt. Också. Med andra ord: skrivandet är en ständig balansgång mellan lust och tvång, vila och ambition, att lyssna in sig själv, och att köra över sig själv. Mellan att tänka, och att inte tänka alls. Att vänta in, och pressa på.

Så då vet ni vad jag håller på. Jag balanserar. Och förhoppningsvis är det just nu, under balansakten, som skrivandet sker.


/ Anna Ehn

För mer information, gå in på Anna Ehns egna hemsida: Anna Ehn

 

  1. Vårfrost

    Av: Ehn, Anna
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1995
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur
    Finns som: Bok

Taggar:

Skrivet av: Carin Carlsson den 22 mars 2011