Att läsa och prata om samma bok
Det sägs att man inte har läst en bok förrän man har pratat om den med andra. Något som är själva kärnan hos läsecirklar. Men ibland kan det vara svårt att veta vad man ska prata om för att få ett intressant samtal. Vi har bett bibliotekarien Krister Gustavsson om tips för att få snurr på boksamtalen – för både gamla och nya cirklar.
Vissa cirklar har högljudda diskussioner, medan andra mest träffas och umgås. En del träffas hemma hos någon "på riktigt" och en del använder webben.
Det finns cirklar som består av ett par personer, medan andra är många – ibland hela städer eller kommuner, som exempelvis Uppsala läser eller Hela Håbo läser Fridegård, som pågår under hösten.
Kanske har du varit med i en läsecirkel i många år, eller så har du precis hört talas om läsecirklar och funderar på att gå med i eller starta en.
Det kan också vara en utmaning att få igång ett intressant boksamtal i cirkeln. Vad ska man prata om? Vilka frågor ska man ställa? Hur kommer man vidare?
Var och vem du än är på läsecirkelkartan, vill vi ge dig och din cirkel inspiration för att få igång höstens boksamtal. Vi har bett bibliotekarien Krister Gustavsson om hjälp.
Krister tipsar
Krister Gustavsson arbetar som bibliotekarie på Uppsala stadsbibliotek och har lett många läseciklar. Här delar han med sig av sina bästa läsecirkeltips.
Skapa en struktur
Ett gott råd är att hålla sig till ämnet. Alla böcker väcker känslor. Minnen aktiveras. Det egna livet blir en parallell roman till den roman man läser. Detta är en av finesserna med skönlitteratur. Men begränsa gärna det privata till förmån för boken.
Vilken genre?
En bra början på ett samtal är att komma överens om vilken genre boken tillhör: Prosa? Lyrik? Drama? Essä? Biografi? och så vidare. En text kan förstås vara en blandning av två eller flera genrer. Kan man definiera vad som är en roman, en dikt eller diktsamling?
Man kan fånga in en bok genom att komma ihåg hur berättelsen börjar och slutar. Finns det överhuvud taget en början och ett slut? Detta fungerar även på lyrik och dramatik.
Nu är det dags att fundera på genrer inom genrer, till exempel: bildningsroman, historisk roman, kärleksroman, kollektivroman, deckare, thriller, episk dikt, centrallyrik.
Formulera bokens idé
Det är alltid givande att försöka formulera något om idén bakom boken: Är den undervisande, moraliserande, ideologiserande? Rör det sig om ren litterär konst, vad är i så fall det? Ställs vi inför civilisationskritik, politik? Bygger berättelsen på motiv i samtiden, eller på myter; religiösa föreställningar? Läser vi en saga? Har texten ett budskap eller lämnas tolkningen till läsaren?
Vem berättar?
Kom ihåg att tänka på vilket perspektiv boken anlägger. Vem berättar och hur berättas historien. Har vi att göra med en allvetande ”osynlig” författare? Eller finns författaren med i berättelsen? Är det en biografisk historia, eller ren fiktion? Var går gränsen mellan verklighet och fiktion?
Var hör boken hemma?
Till sist: Går det att hitta likheter mellan den lästa texten och andra texter man läst? Var hör den aktuella boken hemma?
Tipsa oss!
Har du tips på böcker som givit intressanta samtal i din läsecirkel? Mejla redaktionen@bibli.se och berätta!
Läs mer
- Bokcirkeluppropet – forskning om läsecirklar
- Uppsala läser – läsecirkel för en hel stad
- Hela Håbo läser Fridegård – Håbos nya läsrörelse
- bokcirklar.se – läsecirklar på webben
Text: Krister Gustavsson och Anna Theorell Bilder: Personer som läser tillsammans. (Foto: Longislandwins, Flickr, cc by 2.0); Krister Gustavsson (foto: Vasilis Theodorou); Bokstapel (illustration: Svilen Milev, stock.xchng)