Vampyrer i modern tid

Sedan har det rullat på och kommit en hel drös med vampyrhistorier. Vampyrer säljer bra! Anne Rices En vampyrs bekännelse, Elizabeth Kostovas Historikern och på TV:n kan vi följa de vackra vampyrerna, och andra obehagliga varelser, i det lilla samhället Bon Temps i serien True Blood, som baseras på Charlaine Harris böcker. För att inte glömma den svenska vampyren i 80-talets Blackeberg, Låt den rätte komma in av Jonas Ajvide Lindqvist.

I folktron

Vampyren är dock inte bara en varelse som återfinns i romanernas värld, utan är högst närvarnade även i folktron och historien. Till och med i den akademiska världen har vampyren nästlats sig in för att engagera forskare. 2009 kom till exempel Anna Höglunds avhandling Vampyrer – en kulturhistorisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från 1700-talet till 2000-talet.

I Vampyrernas historia gör Katarina Harrison Lindbergh en exposé över vampyrer, varulvar och andra liknande varelser. Boken ger en bild av hur dessa varelser uppfattas i folktron.

En kommersiell varelse

Hur kommer det sig då att vampyrer är så omåttligt populära? Rent kommersiellt säljer vampyrhistorier, som bok eller film, väldigt bra. Kanske har det att göra med vår fascination för det dramatiska. Den kittlande känslan av att bli skrämd. Tanken på den farlige och märklige mannen som plötsligt dyker upp i mörkret och väntar på en inbjudan att få komma in. Kanske är det gränsen mellan det levande och det döda som attraherar? Eller det eviga livet? 

Inte sällan framställs vampyren som en stilig man med stark sexuell utstrålning. Det gäller även för de kvinnliga vampyrerna. Sanna förförare, som dricker sina offers blod och knyter offret till sig för evigt. Ja, spännande är det hur som helst med vampyrer.

Text: Carin Carlsson Bild: Två vampyrer (Demipoulpe, cc by nc-sa 2.0)

Läs mer:

• "vampyrer - en törst som aldrig avtar" (SvD 2011-05-28)