De satt uppklistrade i fönstren, och de bar på dikter som besökarna kunde läsa på sin väg till, från eller förbi biblioteket.

Rörande och humoristiskt

Det var spännande att se hur högen med dikter växte under veckorna före Världspoesidagen.

Lika spännande och intressant var det att höra och läsa folks motiveringar till varför just den utvalda dikten var en sådan favorit. Arrangörerna fick ofta en tår i ögat av en rörande historia ur någons liv, eller ett gott skratt för att någon dikt var så fyndig eller så "mitt i prick". 

Mattias, 29 år tyckte att det var ett kvalitetsbevis att hans motivering till varför han tyckte om Harriet Löwenhjelms May we be happy and rejoice var längre än själva dikten. Den motiveringen fick följa med på molnet.

William, 5 år, bidrog med en sång om en köttbulle på rymmen. Det kan hända att det fanns fler verser i sången egentligen, men han kunde inte fler verser än hans faster lärt honom.

Olika åldrar

Det var stor spännvidd när det gäller åldern på bidragsgivarna. Den yngste var 5 år gammal, den äldste 86. Poesi är något som lockar och engagerar ung som gammal.

Text: Helena Olsson Munro
Bild: Maria Ekmark