Finsk självständighet firas

I samband med Finlands självständighetsdag berättar bibliotekarien Sebastian Aho om Finlands historia och vad som har lett fram till den speciella dagen. Han berättar också om sitt eget ursprung och tipsar om finsk läsning och om nya, finska filmer.

Den 6 december firas Finlands självständighetsdag. Något som är särskilt aktuellt för oss i Uppsala län eftersom Håbo, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar är finska förvaltningsområden.

Sebastian Aho arbetar som bibliotekarie i Uppsala och har särskilt ansvar för den finskspråkiga mångfalden i bibliotekets verksamhet. Inför Finlands självständighetsdag bad vi Sebastian att skriva om Finland, självständighetsdagen och om sitt eget finska ursprung.

Självständiga i 96 år

Detalj av finska flaggan. Foto: Pekka Nikrus, Flickr
Alla har en åsikt om det, landet i öster med de tusen sjöarna. Oavsett om du tänker på bastu, skidåkning, vodka, mumintroll eller arkitektur så är det i dag tillfälle att fundera lite extra grannen som fyller 96 år. Men varför firar Finland självständighetsdag den 6 december?

Finland blev självständigt den 6 december 1917 efter att den finska lantdagen deklarerat sin självständighet gentemot Ryssland. Detta vid en tid då Rysslands ledning var skakat av oktoberrevolutionen inom det egna landet. Självständighetsförklaringen satte punkt för en lång period av självbestämmanderätt under Ryssland och resulterande i att Finland för första gången i historien blev en självständig nationalstat.

Självständighetsdagen är i dag viktig för finländarna i den mån att Finland varit självständigt relativt kort tid. Landet har dessutom varit inblandat i krig där självständigheten och landets territorium har försvarats. Mycket av historien ligger finländarna smärtsamt nära då de flesta hade en mor- eller farförälder som deltog i kriget. Synen på självständighetsdagen kommer antagligen förändras när generationen som deltog i krigen försvinner, och bli mer symbolisk och förhoppningsvis mindre smärtsam.

Finländare slogs mot finländare

Soldater i finska vinterkriget. Bildkälla: Wikimedia Commons
Övergången till en självständig nation var inte friktionsfri. Landet var kraftigt uppdelat mellan den konservativa finländska senaten som stöddes av "de vita" och socialdemokraterna, "de röda", som sympatiserade med sina ideologiska likar i Ryssland. Ett inbördeskrig utbröt när dessa båda inte var eniga om landets nya riktning. Kriget pågick i mindre än ett halvår, men lämnade djupa ärr hos den finländska befolkningen i den nya nationalstaten.

Att finländare slagits mot finländare i ett väldigt blodigt krig, för mindre än 100 år sedan, är det inte så många som känner till i dag. Att Finland var inblandat i andra världskriget är mer allmänt känt. Faktum är att samtidigt som andra världskriget rasade så krigade Finland mot Sovjetunionen vid två tillfällen. Första gången under det som benämns som finska vinterkriget, 1939-1940, och sedan under fortsättningskriget, 1941-1944. En konsekvens av dessa krig blev att Finland förlorade territorium till Sovjet, bland annat i form av Karelen i söder och Petsamo och Salla i norr.

När man ser på dessa händelser, som alla ägt rum inom en tidsram med både nu levande och den generation som nyligen försvunnit, blir det självklart att självständigheten firas starkt – framburen av minnen och berättelser. Att man byggt en enad nationalstat och försvarat sin självständighet och sitt territorium i krig gentemot andra nationer, för inte alltför länge sedan, gör att såren delvis ligger kvar hos finländarna.

Starka band till Sverige

Omslagsbild till boken "När Sverige var Finland".
I dag är Finland präglat av det svenska och inte det ryska. Den svenska kulturen och det svenska språkets position är stark i Finland i dag. Tvåspråkigheten i landet är naturlig och i de breda kretsarna självklar. En förklaring till detta är att Finland under en lång period var en del av Sverige. Något som Herman Lindqvists bok När Finland var Sverige (2013) handlar om.

När sedan Sverige förlorade Finland till Ryssland 1809 som en konsekvens av finska kriget, 1808-1809, blev landet en del av det ryska kejsardömet men med mycket långtgående självbestämmanderätt. Här tog Finland steget från att ha varit en naturlig del av Sverige, till att bli en självstyrande enhet inom det ryska väldet. Här började också den finska staten ta form, finska folket byggde en gemensam kultur och den nationella enheten började formas. Finsk litteratur frodades. Att Finland växte i Rysslands skugga resulterade senare i landets självständighet, men fick också banden till Sverige att stärkas.

Med detta i bagaget kan det betraktas som ett glädjande genombrott att det finska språket nu har officiell status som nationellt minoritetsspråk i Sverige. Ett erkännande av den finska minoritetens position i det svenska samhället.

Omslagsbild till boken "Hägring 38".
Finland i bokhyllan

En bra bok som skildrar Finlands historia och självständigheten är Väinö Linnas trilogi Under polstjärnan (1985).  Den skildrar utvecklingen i det finländska samhället under perioden som resulterade i Finlands självständighet. Den berör också Finlands roll under världskrigen.

Ett tips på en bok som är populär i Finland i dag är Kjell Westös Hägring 38, som nominerades till både Augustpriset och Finlandiapriset. Ett annat tips på en "het" författare i Finland i dag är Kari Hotakainen som skriver fantastiska böcker, en del av dem har även filmatiserats. Man bör också hålla ögonen på Asko Sahlberg som är en produktiv och prisbelönt Sverigefinsk författare. Några av hans böcker finns även översatta till svenska.

Möt Sebastian

Sebastian Aho. Foto: Fredrike Hedén Fagerlind, Bibliotek Uppsala
Båda mina föräldrar är födda i Finland och flyttade till Sverige som unga där de sedan träffades.

Mitt modersmål är finska och även fast jag är född i Sverige lärde jag mig svenska först under lågstadiet. Det tog några år innan jag var ikapp mina svenska kompisar språkmässigt men i dag är jag oerhört tacksam för att mina föräldrar vågade låta mig lära mig finska som förstaspråk. Resultatet blev att jag fick ett språk ”extra”.

En finsk bok som gjort intryck på mig är Väinö Linnas krigsroman Okänd soldat (1955). Ingen annan roman har på ett så skickligt sätt väckt så många frågor om krigets vanvett hos mig.

 

Läs mer:

 

Text: Sebastian Aho
Bilder: Detalj av finsk flagga. (Foto: Pekka Nikrus, Flickr, cc by-nc-sa 2.0); Soldater i finska vinterkriget. (Bildkälla: Wikimedia Commons);  Omslagsbilder; Sebastian Aho. (Foto: Fredrike Hedén Fagerlind, Bibliotek Uppsala)

 

  1. Eklunden

    Av: Sahlberg, Asko
    Språk:
    Svenska
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från finska
    Finns som: Bok
  2. Puhdistus

    Språk:
    Finska
    Publiceringsår: 2012
    Klassifikation: Finsk-ugrisk och altaisk skönlitteratur
    Finns som: DVD

Målgrupp:

Taggar:

Skrivet av: Sebastian Aho den 5 december 2013