Från skinkgiffel till Pernilla Tunberger
Jag har alltid varit intresserad av matlagning, så länge jag kan minnas i alla fall. Både mor och mormor hade intresset (förmodligen även ett nödvändigt ont). och det har smittat av sig. Jag minns att vi alltid åt god och bra mat när jag var liten.
Trots denna uppväxt på husmanskost känner jag inte att jag är inskränkt i vad jag gillar. Tvärtom så är det fantastiskt att testa nya smaker både hemma och när man är på resande fot. På resa tycker jag att det rent av är tjänstefel att inte äta från det lokala köket. Det är fantastiskt att stå i en saluhall i Madrid med sin bit Manchego och bara njuta av atmosfären eller sitta i en källarlokal i Alghero, äta Pasta Marinara med ett berg av skaldjur så att jag inte ens ser pastan.
Floder av kokböcker
När det gäller matlagning hemma så är det nästan hopplöst att orientera sig i floden av kokböcker som finns på marknaden. De flesta är dessutom vackra och fotograferade med samma precision som bostadsannonserna i SvDs Magasinet eller DN bostad. Det är väl i mitt tycke på gott och ont. Få kokböcker separerar sig från mängden och är man inget namn så blir genomslaget begränsat. En annan sak som slår en när man bläddrar i nysläppta kokböcker är hur få recept böckerna innehåller. Det är ett otroligt fokus på det estetiska uttrycket.
Det gör mig ofta lite skeptisk. Jag gillar mer kokböcker som utgår från beskrivning och innehåll snarare än bilder på det man ska åstadkomma. Det känns bättre att laga utifrån en bild jag har i huvudet än från en bild på ett papper.
Jaha, vad vill jag komma med det här då. Jo, jag tänkte tipsa om ett par kokböcker som jag gillar och som har hjälpt mig med mitt intresse i köket.
Några favoriter
Pernilla Tunberger är en duktig matskribent som kanske nuförtiden tyvärr har fallit i glömska, men hennes böcker är genomarbetade och väl värda att återupptäcka. Börja med boken Pernillas bästa.
Det är omöjligt att skriva en mat och dryck-artikel utan att nämna Anna Bergenström. De flesta någorlunda matintresserade äger nog boken Annas mat (eller Nya Annas mat som den heter nu). En basbok som det är svårt att bortse ifrån. Jag gillar även Under valnötsträdet och Kärlek, oliver och timjan.
Sist men inte minst så vill jag som matstofil slå ett slag för boken Kok-konsten som vetenskap och konst av Charles Emil Hagdahl, en kul annorlunda och oändligt charmig bok om äldre matkultur i Sverige. Sugen på njurbulle? Då har du hittat helt rätt.
Text:
Mikael Weiss