På senare år har utgivningen av grafiska romaner ökat mycket och utgör numera en stor del av serieutgivningen.

Självbiografiskt

Maus av Art Spiegelman är utan tvivel en av de allra bästa och mest kända grafiska romanerna. Boken handlar om hur författarens pappa överlevde Förintelsen. I berättelsen är judarna tecknade som möss, tyskarna som katter och övriga nationaliteter som andra djur.

En annan självbiografisk serieroman är Persepolis av Marjaneh Satrapi. I den beskriver författaren sin uppväxt i Iran samt senare mötet med västvärlden, alltid med Irans samtidshistoria närvarande.

Alan Moores superhjälteepos Watchmen utspelar sig under kalla kriget på 1980-talet. Superhjältar är förbjudna sedan ett tiotal år och de lever nu i samhället som alla andra. Den ende som fortfarande är verksam är Rorschach. Då en annan superhjälte, The Comedian, mördas börjar Rorschach undersöka fallet.

Olika genrer

Jag nämner gärna ett par svenska framstående serietecknare som skapar grafiska romaner. 2010 års vinnare av Adamsonstayetten, Anneli Furmark, har med Fiskarna i havet gjort en annorlunda serieroman som utspelar sig bland unga människor på en konstskola på 1990-talet.

I centrum i Åsa Grennvalls Svinet står Dan, en man runt trettio med konstnärsambitioner. Boken är en svart skildring av destruktiva förhållanden som uppstår på grund av Dans verkligt svinaktiga beteende.

Det är ofta förkommande att serieskapare använder sig av vanliga romaner och utifrån dessa skapar nya tolkningar av böckerna med bilder och text. Fabian Göranson gjorde en intressant tolkning av August Strindbergs Inferno.

Ett annat mycket omfattande sådant projekt är Stéphane Heuets, som gör om Marcel Prousts enorma På spaning efter den tid som flytt till serieroman.

Läs mer:

• Seriewikin

Text: Rikard Jennische Bilder: Will Eisnert (bild 1, wikimedia) och Anneli Furmark (bild 2, Johanna Larsson)