I Himmelsdalen möter läsaren tvillingbröderna Max och Daniel. De har inte träffat varandra på flera år och haft en något brokig uppväxt. En dag får Daniel ett brev från Max. I brevet ber Max att Daniel kommer och besöker honom på Himmelsdalen, en rehabiliteringsklinik i Schweiz. Daniel tackar ja till sin brors inbjudan och reser till Himmelsdalen, vilket vid en första anblick verkar vara ett slags paradisiskt vilohem inbäddat i en vacker dalgång omgiven av schweiziska alptoppar.

Daniels tanke var att göra en kort visit i Himmelsdalen, men denna lilla visit övergår snart i något helt annat. Max berättar för Daniel att han är i behov av en otillåten permission från kliniken för att reda upp sina affärer med den italienska maffian. För att kunna klara upp detta ber han Daniel ta hans plats ett par dagar – de är ju lika som bär och ingen kommer att märka något. Daniel går med på detta, men dagarna går och Max inte kommer tillbaka. Daniel blir allt mer orolig och frågetecknen hopar sig. Varför återvänder inte Max? Vad är Himmelsdalen egentligen för slags ställe? Och varför kan Daniel, trots sina alltmer desperata försök, inte lämna vilohemmet Himmelsdalen?

Spänningen och den klaustrofobiska stämningen stiger allteftersom Daniel sakta men säkert börjar inse vad det är han utsätts för på vilohemmet Himmelsdalen. Som läsare är det mycket svårt att lägga ifrån sig boken! Sammantaget är Himmelsdalen en skrämmande, klaustrofobisk men återhållsam historia där skräck blandas med kritik av samhällets syn på normalitet och avvikelser. Marie Hermansons Himmelsdalen kan rekommenderas läsare med aptit på spännande läsning!