I islams namn

Vad ligger i begrepp som dessa? Vad betyder islamism, jihadism, wahhabism, salafism, sunni, shia, dawah-rörelsen, is, daesh, sharia och på vilket sätt har de relevans för vårt samhälle? 

Samhällsvetare, religionsforskare, historiker, fredsforskare, terrorexperter och journalister visar ett tilltagande intresse för islams olika yttríngar. Vi listar några ur floden av de senaste årens utgivning.

 Ser du månen, Daniel av Puk Damsgård

I 13 månader hölls den danske fotografen Daniel Rye som gisslan av den Islamiska staten i Syrien. Under tiden i fängelset försöker Daniel vid upprepade tillfällen fly samtidigt som förhandlingar pågår mellan hans familj och kidnapparna. Efter 398 dagar lyckas man genom en hemlig operation till slut finna och frita honom. Berättelsen om Daniel är en skrämmande skildring av vår tids terrorism

M.F., född i Iran, docent i idéhistoria vid Umeå universitet, visar hur synen på islam förändrats genom historien. Samtidigt ger han insyn i debatten inom islam idag. Parallellt med fundamentalistiska och traditionalistiska tolkningar finns ett utbrett stöd bland muslimer för ett modernt islam med plats för kritiskt tänkande, jämställdhet och demokrati.

Men författaren presenterar också ledande muslimska företrädare i Sverige som uttrycker åsikter om dödsstraff för otrohet, motstånd mot religionsfrihet och uttalad rasism mot inte minst judar, åsikter helt oförenliga med mänskliga rättigheter och demokrati, samt vilka stora summor skattemedel dessa och deras organisationer får i bidrag.

En bok om individerna, organisationerna och idéerna inom den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige. Här möter vi bl.a. Mirsad som greps innan han skulle spränga sig och andra till döds. Nu är han frigiven och förväntas anpassa sig till ett vanligt liv.

I Sverige bedöms 200 personer utgöra så stor säkerhetsrisk att de följs av Säpo. Sandelin har kartlagt de trådar som löper mellan internationella organisationer, lokala grupper och enskilda individer.

Jag är ju svensk är en ideologiserad debattbok. I drygt 30 korta avsnitt diskuterar journalisten Cheko Pekgul och debattören, sjuksköterskan och f.d. riksdagsledamoten (S) Nalin Pekgul frågor huvudsakligen kretsande kring olika aspekter av islam och muslimer.

Speciellt fokus får livet i Tensta. Mycket handlar också om unga muslimska kvinnors situation.

Sverigedemokrater och islamofober, liksom "vänstern" och svenska myndigheter, får kritik för sina åsikter och sätt att hantera frågor kring islam och multikulturalitet.

Islamiska staten av Loretta Napoleoni

Islamiska statens framväxt, natur och målsättning beskrivs här av Loretta Napoleoni, som tidigare dokumenterat terrorismens framväxt i Irak och terroristnätverkens finansiering.

Islamiska staten, framvuxen ur talibanismen och al-Qaida, beskrivs som något helt annorlunda än dessa genom sin modernitet och pragmatism och sitt anspråk på att vara en stat, legitimerad genom militära erövringar och intern konsensus. Målet är att dra om gränserna i Mellanöstern och upprätta en 2000-talsversion av ett kalifat och därigenom återge muslimerna dess värdighet och styrka.

För att hejda kalifatet måste man förstå att en av orsakerna till dess återuppkomst är decennier av västerländsk politisk och militär inblandning i Mellanöstern hävdar författaren. 

Världspolitikens dagsfrågor är en liten skriftserie från Utrikespolitiska institutet. Detta nummer handlar om arabvärldens kvinnor. Har den "arabiska våren" förbättrat kvinnornas villkor, eller är det de kvinnofientliga islamistiska krafternas frammarsch som dominerar?

Både-och, menar författarna. Demokratiseringskampen gick visserligen i stå, men den modernisering som rörelsen var ett uttryck för finns kvar: barnadödligheten och antalet barn har sjunkit, allt fler kvinnor får en utbildning och allt fler kvinnor är ute på arbetsmarknaden.

Samtidigt samarbetar i flera länder religiös och social konservatism på kvinnornas bekostnad.

Thunanders intervjuer ger hisnande inblickar i den totala segregationen mellan könen i Saudiarabien, och även i den systematiska diskrimineringen av gästarbetande icke-saudier. 

I det här häftet får läsaren information om hur IS växt fram och skälen till dess framgångar. Inte minst presenteras uppgifter om finanserna i det här projektet. Där framgår en högst medveten ekonomisk driftighet inom ramen för de militära operationerna.

Den skräck IS sprider i regionen tas upp ytligt liksom strategierna för att bekämpa IS och märkliga framtida mer eller mindre uppenbara samarbeten, mellan USA-Syrien-Iran, vilka kan noteras i dagarna. 
 
 

Ali argumenterar här för att en reformation av islam kan bidra till att terrorismen, den sekteristiska krigföringen och förtrycket av kvinnor och minoriteter kan upphöra. Hon lyfter fram teser som måste inlemmas i tron för att anpassa den till vår tid.

Hon uppmanar också västvärlden att inte längre söka försoning med de radikala extremisterna och att sluta benämna de som opponerar sig emot dem för islamofober

"De har klockorna, vi har tiden." Så olycksbådande slutar Alexander Koistinens dystopi, om ett Europa i sönderfall, i en nära framtid. Migrationsströmmarna har kullkastat västvärldens välfärdsstater: i Bryssel lever tjänstemännen bakom vakter och stängsel, omgivna av no-go-zoner där bara militären vågar sig in. Islamister förbereder sig på en avgörande attack mot "de otrogna".

Författaren är reservofficer inom underrättelsetjänsten. Som framtidsskildring är berättelsen svart men kan också förefalla märkligt aktuell. 

Det muslimska problemet av Irshad Manji

Manji, som själv är muslim, hävdar att islam måste införliva en mångfald av idéer, trosuppfattningar och människor för att kunna utvecklas i en alltmer globaliserad värld.

Manji diskuterar kvinnors roll inom islam, det långtgående hatet mot judendomen och förekomsten av slaveri i muslimska länder. Möjligheten till förnyelse finns främst i väst, där tanke- och yttrandefrihet ger muslimer utrymme att utmana och själva utmanas i sin tro.

År 638 erövrades Jerusalem av araberna. Sedan dess har kristna och muslimer betraktat varandra med djup misstro.

Om hur motsättningarna trappats upp genom kampskrifter och dogmatiska tal, hur motståndaren framställts i konst och litteratur och om hur kampen förts i media. Fokus ligger på områden där muslimer, judar och kristna levt tillsammans under långa perioder: Spanien, östra Medelhavsområdet och Balkan.

Tar upp föreställningar inom islam, judendomen och kristendomen om världens undergång. Han tecknar en starkt kritisk bild av dem och menar att det sker en samverkan mellan vissa av religionernas företrädare för att göra världens och jordens undergång möjlig. 

I grund och botten är författaren kritisk till religion, i synnerhet den som företräds av s.k. fundamentalister. Just i anslutning till dem har boken stor aktualitet.

Om dansken Morten Storm, f.d. medlem i klubben Bandidos. Han har levt ett stormigt liv med droger och kriminalitet, tills han 1997 hittade sin personliga väg till frälsning och konverterade till islam. Detta nya brinnande intresse varade för Storm i nästan tio års tid, då han i stället förlorade sin tro och valde att utnyttja sina kontakter med olika extremister för att hjälpa västerländska underrättelsetjänster att ta kål på terrorister.

Man får följa följa Morten Storms liv, samt hans senare äventyr, då han som hemlig undercoveragent för danska PET är central för två al-Qaida-relaterade terroristers död. -