Detta är en skildring av hamnarbetarnas liv i New York under andra halvan av 1920-talet. Det är förbudstid och de omänskliga arbetsgivarna tar hjälp av gangsters när de kväser dem som försöker åstadkomma bättre arbetsförhållanden och högre löner. Varje morgon får arbetarna stå och vänta på att bli utvalda att få arbete hur vädret än är. Det spelar ingen roll om det snöar, regnar eller är isande kallt och vinden tjuter. De får stå utomhus och vänta i alla fall. Arbetet är slitsamt och farligt. Fackföreningen är korrumperad och står inte på arbetarnas sida.

Boken skrevs på engelska av den svenske amerikaemigranten Gösta Larsson 1946, men kom ut på svenska först i år. Den blev mycket uppmärksammad i USA på sin tid (precis som hans tidigare böcker) och Hollywood hade långt framskridna planer på en filmatisering med Greta Garbo i en av rollerna. Det blev dock ingen film eftersom Larsson inte blev nöjd med det sätt som filmbolaget ville gestalta hans berättelse på. 

Huvudhandlingen i boken berättar om den problemfyllda kärleken mellan två invandrare, tjecken Jan och Karen från Norge. Berättartempot i boken är lugnt. Behållningen av boken ligger i miljöbeskrivningarna och skildringen av arbetet och nöjeslivet.