När Kim gick runt huset såg han en älg med uppsprättad mage ligga på marken. I älgens mage satt ett instucket blått svärd. Dörren var det skotthål i och det stog minst 4 ölburkar på räcket.

– Kom, sade Jenny och gick till fönstret med det stora hålet i. Vi tittar lite närmare.

Jenny klättrade in genom fönstret.

– Nej vänta, ropade Kim.

Men Jenny var redan inne. Kim klättrade efter. De kom in i ett litet rum med en säng och en spegel. Mattan de stog på såg ut att vara råttäten. I sängen låg det något grått slemmigt.

– Jag hittade huset för några dagar sedan men ville inte gå hit själv, sade Jenny.

Hon öppnade den knarrande dörren och klev rakt ut i ett stort rum. Kim följde lite motvilligt efter.

– Vänta jag hör steg, viskade Kim.

De kastade sig uppför en stege och upp på det som säkert var vinden. Genom ett hål i golvet kunde de se en man med tatueringar på benen och en svart huva komma gående med en gammaldags yxa vilande på axeln. Han slog sig ner på den gamla soffan som gav ifrån sig en bedrövlig knarr.

Mannen tog fram en slipsten och började slipa yxan.

– Titta, viskade Kim och pekade på en konstig maskin som stog i ett hörn.

Maskinen pumpade ut massor av rök.

– Lung maskin, läste Kim högt.

Just då gick plankorna de låg på sönder och de landade nere på golvet. Mannen reste sig och sade:

– Vilka är ni?

Men det hörde inte Kim för allting blev bara svart.

När han vaknade upptäckte han att han och Jenny var bundna.

– Vad gör vi? viskade Jenny.

Men Kim hann inte svara för mannen ropade:

– Tyst! Denna maskin, sade mannen och pekade på maskinen. Den gör alla gamla människor sjuka och till slut dör de.

– Men stäng av den din idiot, ropade Jenny.

– Varför det? sade mannen. Varför ska jag stänga av den efter alla år av hat?

– Jag ska gå och skriva upp mig på några testamenten från några gamlingar, sade mannen. Gå ingenstans... Juste det kan ni ju inte. Ha.

När mannen hade gått fick Kim en idé.

– Ser du kniven där? sade Kim.

– Ja, sade Jenny och kollade på kniven som låg nedanför soffan. Jag tror jag kan nå den om du bara får bort armen lite...

Jenny tryckte armen mot kroppen så att Kim kunde sträcka ut benet.

– Jag har den! sade Kim medan han ballanserade kniven mellan tårna.

Kim gav kniven till Jenny som skar loss repen. När Jenny och Kim reste sig kunde de se att maskinens tak var byggd med en slags blå metall.

– Hur ska vi komma igenom metallen? undrade Kim.

– Jag vet, sade Jenny och sprang ut från rummet.

– Vänta, ropade Kim men hon fortsatte bara springa.

Efter ett tag kom hon tillbaka med det blodiga blåa svärdet som hade suttit i älgens mage.

– Ett, Två ,Tre! ropade Jenny samtidigt som hon pressade svärdet igenom metallen.

Och det funkade! Metallen började lysa vitt och försvann tillsammans med svärdet.

Innanför metallen fanns en knapp på vilken det stog. AVSTÄNGNINGSKNAPP. Kim tryckte ner knappen. Och då hördes en röst från maskinen: MASKIN AVSTÄNGD, ELEMINERING OM 10 MINUTER. Kim och Jenny tittade på varandra en sekund och sedan började de springa.

Men just som de tänkte klättra ut genom fönstret grep den mystiske mannen tag i Kims ben.

– Jag är tillbaka era skitungar, sade han. Men då sparkade Kim mannen i ansiktet så att han trevade bakåt och föll in i en bokhylla och tuppade av.

När Kim och Jenny hade kommit ut till gungorna vid campingen sa Jenny:

– Det är bäst att vi går hem till oss nu, hejdå.

När Kim hade kommit in genom dörren såg han mormor stå och göra pannkakor vid spisen.

– Jag är piggare än någonsin! sade hon.

Vid middagen tänkte Kim på att det nog var lung-maskinen som gjort mormor sjuk. Och efter det hördes en stor smäll.

– Vad var det? sade Kims pappa.

– Det var nog bara en skata, sade Kim trots att visste att det var maskinen som hade eleminerats.

Av: Joel

• Läs början på "Kim och hemligheten"

Bild: Svärd (foto: Søren Niedziella, cc by 2.0)