"Kim och hemligheten" av Nathalie
Kim bara gapade. Det här var ju helt otroligt! Mitt i skogen stod ett… Läs Nathalies slut!
– Vist är den stor, sa Jenny
– Ja verkligen, sa Kim.
Dom tänkte en stund. Sen sa Jenny
– Vi kan väl klättra upp.
– Ja men hur? sa Kim.
Jenny tänkte efter. Kim såg sig omkring. Han såg en repstege och en bro. Bron såg inte så stabil ut.
– Titta där Jenny, Sa Kim.
– Ahh, vad bra du hitta en repstege, sa Jenny.
Kim pekade upp.
– Och en bro, sa Jenny.
– Vi klättrar upp, sa Jenny.
– Okej, sa Kim.
Han ville, men ändå inte. Han visste inte riktigt vad han ville. Jenny hade redan börjat springa. Kim springer efter. Nu var Jenny på bron. Kim var orolig. Jenny gick säkert över bron. Innan Kim visste ordet av så var hon i trädkojan.
– Kim kom kom, sa Jenny.
Kim gick tveksamt över bron och nu ser han över. Det var inte lika läskigt som han trodde. Det var tomt i trädkojan för utom en liten lapp som det stog
Vi vill inte ha trädkojan längre så den som hittar den får trädkojan. Hälsningar dom som byggde trädkojan.
Dom var chockade när dom såg det men dom hitta den och dom fick den. Dom klättrade ner från trädkojan och gick hem till hans farmors trädkoja. Dom träffades ofta i trädkojan.
Av: Nathalie
Bild: Trädkoja (foto:Charlotta Wasteson, cc by 2.0)