Kioskvridning 140 grader
Den här boken handlar inte om myror.
Den här boken handlar om mossar där torven långsamt växer. Den handlar om lingonröda tuvor och flugor. Den handlar om Tjippen, Brajton, Pjäta och de andra små smålänningarna. En kiosk kan vridas 180 grader, men det kanske räcker med 140? Och gnomerna ser till att allt blir som det är tänkt.
Det är 70-tal i det inre av Småland; kanske även i resten av världen. Och även om din syster aldrig kom iväg på språkresa får du ändå heta Brajton. Och heter du Tjippen får du vackert rymma till skogs för att slippa den gudfruktiga misshandeln i hemmet. Och har du sommarlov får du, Sulo, Hannele, Texas, jobba i sol och regn på torvmossen.
Boken, kloken, jag läser och förstår kanske inget. Språket, bråket, rullar på tungan, ner i gommen och studsar i magen. Det rimmas, pratas på dialekt och på talfel. Det är befruktansvärt roligt, oroligt och troligt. Låt det aldrig ta slut!