Kvinnofrid
Redan på 1200-talet instiftade Birger Jarl lagen om Kvinnofrid i Sverige. Den skulle skydda mot bland annat hustrurov, våldtäkt och till och med mot okvädningsord
Sen dess har kvinnans ställning i Sverige fortsatt stärkas genom århundradena tack vare många stridbara kvinnor och män. Mycket finns förstås kvar att ta itu med. Det torde vara ett arbete som alltid måste vara i fokus för lagstiftare, domstolar, polis, politiker, organisationer och civilsamhälle.
Begreppet 'kvinnofrid' har aktualiserats på senaste tiden. Vissa menar att de sexuella kränkningarna av kvinnor och flickor i trängseln på allmän plats är kulturellt betingade.
Vi listar här skönlitterära titlar och några biografier som tar upp kvinnans ställning i några andra kulturer.
Författaren är född i Somalia 1969, men levde som barn i bl.a. Saudiarabien och Kenya. När hon mot sin vilja blir bortgift flyr hon till Holland där hon läser på universitet och alltmer börjar ifrågasätta islams ålderdomliga kvinnosyn. År 2002 blir hon holländsk parlamentsledamot och kämpar för muslimska kvinnors rättigheter, något som får extremister att hota henne till livet.
När Saida Benerafa föds i hamnstaden Douala i Kamerun, blir hennes far utom sig av besvikelse över att inte ha fått en son. I 45-årsåldern lämnar hon Kamerun och bosätter sig i den invandrartäta förorten Belleville utanför Paris. Det blir en frontalkrock mellan västerländskt och afrikanskt.
Räknas till den moderna arabiska litteraturens klassiker. Den skildrar den unge Nu'man som lämnar sin by och sin familj för att arbeta och utbilda sig, så att han kan vara till nytta för sitt underutvecklade land. Ett centralt motiv är den jemenitiska kvinnans underkuvade ställning och oförmågan hos även utbildade progressiva män att bryta det urgamla mönstret av könsförtryck.
En biståndsarbetare kommer till Khouf, en by vid öknens rand i Libanon. Där väntar Noor, en ung, gravid trebarnsmamma på sitt straff. Efter att ha blivit våldtagen har hon befunnits skyldig till äktenskapsbrott och är dömd att stenas till döds. Sliten mellan respekt för uråldriga traditioner och sin strävan efter frihet inväntar hon sitt oundvikliga öde. Förf. är född i Libanon men numera bosatt i Frankrike.
I boken beskrivs författarens liv från uppväxten i fattigdom och våld i en liten by i Iran. Läsaren får glimtar från hans skolgång, medlemskap i en marxist-leninistisk organisation, fängelsevistelse och tortyr, livet som flykting och till sist ges bakgrunden till att han mördade sin hustru. Berättelsen är grym och omskakande. Författaren ställer sig själv frågan hur han, som trodde sig vara fri från den förhistoriska kulturen och kämpade mot kvinnoförtryck, kunde begå ett sådant fruktansvärt brott.
En ung kvinna i en by i Pakistan döms av byrådet att usättas för en kollektiv våldtäkt då hennes lillebror påstås ha begått ett brott. Hon ska sona hans brott och skändas för att hedersrättvisa ska skipas. Men istället för att gå under anmäler hon vad som hänt och blir en förebild för tusentals unga flickor som lever under hot. En gripande skildring av en ung kvinnas villkor i ett mansdominerat muslimskt samhälle.
En kortroman om den unga tonåriga Ziba i Teheran som gifter sig med en äldre tyrannisk man och får en dotter, Anahita, med honom. Äktenskapet utgör ett helvetiskt förtryck, där mannen slår och våldtar sin unga hustru och det hela slutar med en tragedi där hela familjen dödar varandra. Berättelsen lär vara baserad på en sann historia och utspelar sig i ett samhälle som inte ger något stöd till den unga kvinnan som helt måste lyda under patriarkala lagar och riskera att förlora sitt barn om hon överger äktenskapet.
Redan i förordet ger bokens alter ego Malika läsaren ett val: valet att lägga boken åt sidan. Att välja att läsa blir därför att välja att bli vittne till det vi helst vill slippa se. Berättarjaget Malika ger röst åt åtta av sina olyckssystrar som, tillsammans med henne, har hamnat på en avstjälpningsplats för utstötta kvinnor någonstans i Algeriet. Kvinnorna har trott sig kunna leva sina egna liv men deras försök att göra uppror mot männen i sin omgivning har krossats.
Sefi Atta är från Nigeria och tillhör de många unga, begåvade afrikanska författare som ofta är kvinnor. Vi får följa en ung kvinna ur den välmående medelklassen från en skyddad barndom över en splittrad ungdomstid till en yrkeskarriär som advokat. På denna resa upptäcker hon inte bara de bråddjupa klasskillnaderna, de politiska hycklerierna och den militära diktaturernas skoningslöshet. Hon blir också varse den även i det moderna Lagos djupt rotade ojämlika synen på kvinnor och män. Hon inser till sist att mot det brutala förtrycket duger det bara med att stå upp för friheten.
Marian är bara femton år när hon tvingas resa till Kabul för att gifta sig med en trettio år äldre man. Efter nästan tjugo år i ett kärlekslöst och våldsamt äktenskap får hon sällskap i sin olycka av den unga Laila - hustru nummer två som tvingas glömma sin kärlek till grannpojken efter att hennes föräldrar dött i ett bombdåd. De båda kvinnorna utvecklar en nära och stark vänskap.
Zina växer upp som gatubarn efter att ha övergetts vid födseln av sin unga mor Bodour. Trots det blir hon en av Egyptens mest älskade sångerskor men det kan inte tolereras i det patriarkaliska samhället. Bodour blir aldrig fri från skammen över det hon gjort, hon bor i Kairos fina kvarter och arbetar med litteraturkritik men lever ett stympat liv med en man som bedrar henne. Hennes enda flyktväg är romanen hon skriver på. Boken är stundtals mycket bitter (kanske med rätta) och bitvis nästan hatisk mot religöst och politiskt hyckleri, mot män i allmänhet och mot deras fortplantningsorgan i synnerhet.
Förf:s debutroman, som bygger på hennes omarbetade, ursprungligen anonyma, veckobrev distribuerade via Internet. Varje vecka berättar hon historier ur sina fyra väninnors liv. De handlar om kärlek, relationer och framtidsdrömmar i det stränga patriarkala saudiska samhället, där alla viktiga val i kvinnornas liv görs av andra. Den frispråkiga boken svartlistades i Saudiarabien men blev mycket populär i arabvärlden.
Ingångsbild: Fabio Venni