1977 antogs en FN-resolution som rekommenderar allmänt firande av dagen.

I vissa länder har dagen alltmer blivit en dag då man uppvaktar kvinnor – ungefär som alla hjärtans dag eller Mors dag, medan den i andra länder fortfarande är ett tillfälle att uppmärksamma kvinnors kamp för lika rättigheter.

Behövs en kvinnodag?

Behöver vi fortfarande en kvinnodag, då? Vore det inte bättre att arbeta för att varje dag ska vara en dag för både kvinnor och män? Kanske det, i den bästa av världar, men så länge som världens makt och resurser fortsätter att vara så ojämnt fördelade mellan män och kvinnor så kanske det ändå är en poäng med att ha en särskild dag som uppmärksammar frågor om allas lika rätt och värde.

På Uppsala universitet anordnas den 8 mars en halvdag med ”speedföreläsningar” på temat Vad är genusforskning egentligen?.

Elva forskare presenterar kort sin forskning (varje presentation är max tio minuter lång) och dessutom bjuds det på teaterinslag och diskussioner, allt under ledning av moderator Ulrika Knutsson. Mer information hittar du på: Vad är genusforskning egentligen?

På gränsen till genombrott

Samma Ulrika Knutsson är också författare till Kvinnor på gränsen till genombrott: grupporträtt av tidevarvets kvinnor (2004).Det är en oerhört spännande bok om några av det tidiga nittonhundratalets mest inflytelserika svenska kvinnor, bland dem Elin Wägner, Klara Johanson, Honorine Hermelin och Hagar Olsson.

Gång på gång under läsningen kommer jag på mig själv med att undra varför jag inte fick läsa något om eller av dessa kreativa, moderna och modiga kvinnor när jag gick i skolan. Varför fick jag inget veta om hur de tänkte och debatterade, hur de gjorde allt som stod i deras makt – och lite till också ibland – för att kommande generationer kvinnor skulle ha större möjligheter att forma sina liv. Läs den du med!

När du slukat Kvinnor på gränsen till genombrott blir du kanske också nyfiken på att läsa, eller läsa om, böcker av dessa ”Tidevarvets kvinnor”. Varför inte börja med Elin Wägner. Hennes tidiga romaner, som Norrtullsligan (1908) och Pennskaftet (1910) behandlar frågor som kvinnors villkor på arbetsmarknaden, och rösträttsfrågan. Men framför allt slås jag av att det är så moderna romaner, så roliga och ironiska – och på många sätt så väldigt nutida, trots att över hundra år gått sedan de skrevs.

Några moderna klassiker

En svensk klassiker för den som vill fördjupa sig i genusfrågor är Under det rosa täcket (1996) av Nina Björk. Där kan du läsa om hur det nyfödda barnet redan på BB tilldelas sin könsroll. Apropå rosa sätter socialantropologen Fanny Ambjörnsson åter genusfrågorna på agendan med sin bok Rosa - den farliga färgen (2012).

En annan läsvärd bok är Sara Stridsbergs Drömfakulteten (2006), som handlar om Valerie Solanas. Kvinnan som försökte döda Andy Warhol. Den som vill kan gå direkt till källan och istället läsa Valerie Solanas SCUM manifest. Sara Stridsberg är nu aktuell med Medealand och andra pjäser (2012).

Ditt bästa feministiska lästips

Har du några läsvärda böcker på temat som du tycker att alla bör läsa? Dela med dig, vi vill gärna veta! Skriv i formuläret eller mejla oss redaktionen@bibli.se .

Text: Lisa Eriksson Bilder: Trishhhh (bild 1) och Helén Karlsson (bild 2)