Två begrepp som lyfts fram är ”connection” och ”conversation”. Artikelförfattaren menar att biblioteken har en meningsskapande roll genom att i en vidare mening bereda plats för samtal (mellan läsare och text, mellan individer etc.) och skapa sammanhang. Hon pekar på vad
bibliotek betytt i olika tider: under andra världskriget tillhandahölls böcker i bombskydd. Det visade sig att filosofisk litteratur var särskilt efterfrågad. Under kolgruvestrejkerna på 1980-talet steg utlåningsstatistiken i de områden som hotades av nedläggningar och arbetslöshet, då de drabbade kunde få sina behov av antingen förkovran eller förströelse tillfredsställda i biblioteken. Biblioteksverksamhet i fängelsemiljöer är ett tredje exempel.

Problem som lyfts fram i artikeln är t.ex. det svårmätbara i biblioteksarbetet: Hur mäter man nyttan av ett utlån? Uppgifter som ofta frågas efter av kommunala myndigheter när medel till olika verksamheter skall beviljas. Hon ger exempel på hur detta kan drivas in absurdum.

Till sist, en av de intervjuade bibliotekarierna gör följande observation: läsning verkar ha blivit ett främmande begrepp i synnerhet för barn, "The pace of life is different now, and people expect art to happen to them. Music and film do that, a CD will do that, but you have to make a book happen to you. It's between you and it.”

Läs gärna hela artikeln:

http://www.guardian.co.uk/books/2011/may/01/the-secret-life-of-libraries