Luciafirande - från hemskheter till mys

Luciadagen har firats länge i Sverige, men inte alltid på samma sätt. Medeltidens barn gick inte i luciatåg med mumsigt fika efteråt. De fick istället höra berättelser om elaka Lussi.

Luciafölje som sjunger. Foto: Claudia Gründer, Wikimedia Commons
Namnet Lucia kommer från helgonet Sankta Lucia. Hon var en ung italiensk kvinna, som dödades i början av 300-talet för att hon var kristen.

Sankta Lucias minne firas fortfarande på den italienska ön Sicilien med en stor ljusfest, men inte på samma sätt som vi firar Lucia i Sverige, den 13 december.

Lussi skrämde medeltida barn

Det var under medeltiden som man i Sverige började fira Luci eller Lussi, som man sade då. Natten till den 13 december var årets längsta natt och många farligheter lurade ute i mörkret.

Det berättades historier om den förfärlige Lussegubben som kunde ställa till det om man var ute denna natt. Och det sades att Lussi var både troll och häxa.

Lussekatter. Foto: Tomhe, Flickr/Wikimedia Commons
Om barnen i huset var olydiga kunde Lussi komma och ta dem, sa de äldre. 

En del trodde att Lussi var Freja, en gudinna med en katt som drog hennes vagn. Lussekatten!

Många ungdomar gav sig ändå ut i decembernatten och gick mellan gårdarna för att sjunga och berätta historier. De var lediga denna kväll och några kanske också sökte nytt arbete.

Vita särkar och ljus i håret

I början av 1900-talet berättas det om unga kvinnor i vita särkar som med tända ljus spred glädje, ljus och bjöd på mat och dryck.

Den första tävlingen som Svenska Dagbladet hade för att välja en Lucia i Stockholm hölls 1927. Det blev sedan vanligt i flera städer och på olika platser i Sverige att göra samma sak.

Lucia har fått nya vänner
Omslagsbild till Kalle som lucia.

I dag är Luciadagen med luciatåg en kär tradition i Sverige som många inte skulle kunna tänka sig att vara utan.

Tillsammans med tärnor, stjärngossar, tomtenissar, pepparkaksgummor och -gubbar kommer Lucia på besök med sång, ljus och godsaker för att lysa upp i vintermörkret.


Text:
Barbro Gräähs Bilder: Luciafirande (foto: Claudia Gründer, Wikimedia Commons), Lussekatter (foto: Tomhe, Flickr/Wikimedia Commons), Omslagsbild till boken Kalle som Lucia, av Anette Skåhlberg

 

  1. Julen varar än till påska

    Undertitel: sagor och sånger, seder och traditioner, pyssel och lekar
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1998
    Klassifikation: Etnografi, socialantropologi och etnologi

    Finns som: Bok
  2. Uppland rustar till fest

    Undertitel: Från vaggan till graven och året runt
    Av: Liby, Håkan
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2002
    Klassifikation: Etnografi, socialantropologi och etnologi

    Finns som: Bok
  3. Så firades julen förr

    Av: Olls, Bert
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1984
    Klassifikation: Etnografi, socialantropologi och etnologi

    Finns som: Bok
  4. Folktrons år

    Undertitel: Gammalt skrock kring årsfester, märkesdagar och fruktbarhet
    Av: Schön, Ebbe
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1989
    Klassifikation: Etnografi, socialantropologi och etnologi

    Finns som: Bok
  5. Ärtan går luciatåg

    Av: Sundström, Ulrika
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2006
    Klassifikation: Bilderböcker och kapitelböcker på svenska för små barn

    Finns som: Bok
  6. Klassens lucia

    Av: Lagercrantz, Rose
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1998
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok

Målgrupp:

Taggar:

Skrivet av: Barbro Gräähs den 6 december 2011