Arton år senare står Billys mamma fortfarande i fönstret och ser efter sin son, medan hennes dotter alltmer förbittrad försöker hålla ihop familjen. Såren läker aldrig utan blir bara djupare, Billys efterlämnade släktingars tillvaro slås fortfarande i spillro men i slow-motion.

Den tolvårige pojken Steven, systerson till Billy, har bestämt sig för att rädda dem alla. Varje ledig stund flyr han från det kärlekslösa hemmet ut på Exmoor-heden där han gräver och gräver. Den samlade åsikten bland invånarna i den lilla engelska staden där de bor är att Billy fallit offer för pedofilen Arnold Avery som mördade flera andra barn vid tidpunkten för hans försvinnande, och begravde dem på heden. Så Billy gräver. Och gräver. Tills han en dag bestämmer sig för att kontakta Avery själv i fängelset för att be honom berätta om vad som hänt med Billy…

Boken är Belinda Bauers första, och hon skapar en otäckt krypande känsla av gammal sorg och kommande katastrof. Skickligt skildrar hon hur obearbetad sorg förgiftar dem alla, hur desperat Steven tror att bara han hittar Billys ben blir allt bra och hur Avery likt ett rovdjur söker sin chans att ta ytterligare ett barn. Dubbel-hurv!