Maria Lang 100 år

Den 31 mars 2014 skulle vår "svenska Agatha Christie" ha fyllt 100 år. Hon var mycket produktiv och skrev över 40 böcker, men vem var hon egentligen?

Dagmar Lange. Foto: Sjöberg Bildbyrå.
Maria Lang (1914–1991), eller Dagmar Lange som hon egentligen hette, föddes i Västerås den 31 mars 1914. Föräldrarna Clas Lange och Elsa Keijser, som förälskade sig i varandra när de var 16 år, gifte sig ett par år innan dottern föddes.

Fadern var journalist. När han fick tjänst som redaktör och ansvarig utgivare för Bergslagens Tidning flyttade familjen till Lindesberg. Redan 1916 dog han endast 27 år gammal. 

1919 gifte modern om sig med Carl Ivar Olsson och de flyttade till Nora. I äktenskapet föddes två flickor. Den ena, Ingrid, kom att stå Dagmar Lange väldigt nära.

Otrivsel i Uppsala

Även om familjen under långa perioder hade det knapert fick Dagmar Lange utbilda sig. Sin studentexamen tog hon 1933. Hösten samma år skrev
hon sig vid Uppsala universitet för att

Omslagsbild till Vem är du? Dagmar Lange eller Maria Lang.
läsa Nordiska språk.

Hon gick med i V-Dala, Västermanland-Dalarnas nation, där hon läste tidningar från Bergslagen. 1971 blev hon för övrigt hedersledamot i nationen. Några läroböcker ägde hon inte, utan de fick hon köa på för att låna på Carolina.

Dagmar Lange var inte förtjust i Uppsala. Universitetsmiljön var mansdominerad och hon kände sig utestängd från alla stipendier. De var för välartade ynglingar. I sin självbiografi Vem är du? Dagmar Lange eller Maria Lang? (1985) skriver hon:

"En känsla av främlingskap och otrivsel med själva uppsalaandan växte sig allt starkare, och den förvärrades vid varje kontakt med det blåsiga och trädlösa slättlandskap som omgav staden."

Redan hösten 1934 lämnade Dagmar Lange Uppsala för studier vid Stockholms högskola, där hon genast fann sig tillrätta.

Avhandling, frågesport och operarecensioner

Uppslag i Veckojournalen nr 45 1967.
Vid Stockholms högskola disputerade Dagmar Lange 1946 i litteraturhistoria med avhandlingen Pontus Wikner som vitter författare. I sin forskning fann hon bevis för Pontus Wikners homosexualitet. Något som litteraturvetaren Martin Lamm bestämt uppmanade henne att inte skriva om. Även om Martin Lamm trodde att Dagmar Lange hade rätt, så var det uppgifter som inte kunde publiceras så länge sonen Ernst Wikner var i livet. Sanningen kom ut först 1971.

Dagmar Lange var mångsidig. 1944 deltog hon i frågesportstävling på radion med Gösta Knutsson. På 1950-talet var hon med i Radiopanelen, som var föregångare till De lärde i Lund. Åren 1964-1980 recenserade hon opera för Veckojournalen.

Men det är framförallt som deckardrottning som Dagmar Lange har gått till historien. Sveriges svar på Agatha Christie. Lange var en mycket produktiv författare. Efter sin deckardebut 1949 utkom hon med minst en bok varje år.

1971 valdes hon in som en av 13 ledamöter i
Svenska Deckarakademin.

Vägen till livet som deckardrottning

Omslagsbild till Mördaren ljuger inte ensam.
Redan som tonåring hade Dagmar Lange drömmar om att skriva. Hon skrev på en oändlighetsroman och redan då fanns romanfiguren Einar Bure med. Men det blev aldrig något med romanen.

Det verkliga skrivandet tog fart våren 1942. Det gick trögt med avhandlingen om Wikner. Hon läste Agatha Christie och hungrade efter deckare. Efter ett biobesök med väninnan Tott, Thorborg Schéle, gick de två till Café Prag på Kungsgatan i Stockholm, för att dricka billigt vin. Vid det tillfället föddes idén att tillsammans skriva en kriminalroman.

Linjerna för en mordhistoria drogs upp. Einar Bure skulle vara med. Hans gode vän, som skulle vara kriminalkommissarie, fick namnet Christer Wijk. Och så ville Tott ha med ett kvinnligt berättarjag.

Tanken var att Dagmar och Tott skulle skriva vartannat kapitel. Karaktärerna hämtade de från sin omgivning. Det blev aldrig någon gemensam deckardebut. Det visade sig att de två hade varsin mördare.

Succédebuten med Puck Ekstedt

Omslagsbild till Inte fler mord.
1949 förverkligade Dagmar Lange sin författardröm på egen hand med Mördaren ljuger inte ensam. I den möter läsaren för första gången Puck Ekstedt, den 28-åriga litteraturstudenten från Uppsala som kämpar med sin licentiatavhandling om Fredrika Bremer.

Puck är en modern och nyfiken kvinna, som har en förmåga att få folk att anförtro sig för henne. Med finns också professorn Einar Bure, som så småningom blir Pucks make. Och så Bures barndomsvän Christer Wijk, kriminalkommissarie vid Riksmordskommissionen. Debuten blev en succé.

Dagmar Langes deckare utspelar sig i borgerliga kretsar, ofta med människor med akademisk anknytning. Miljön är i regel småstaden Skoga, som i verkligheten är Dagmar Langes Nora. I Inte flera mord (1951) gästspelar Pucks pappa Johannes Ekstedt, som är professor i egyptologi i Uppsala.

Från och med Vår sång blir stum (1960) ersätts Puck av kriminalförfattaren Almi Gran som hjälper Christer Wijk. Dagmar Lange tröttnade helt enkelt på Puck.
Almi Gran är för övrigt ett anagram på Maria Lang.

Dagmar eller Maria?

Omslagsbild till Mördaren ljuger inte ensam.
I sin självbiografi skriver Dagmar Lange om hur det kom sig att hon skrev under pseudonym. Hon berättade om sitt deckarprojekt för författarkollegan Olle Hedberg och hans hustru Chlöe. Olle Hedberg konstaterade att hon hade döpt om Nora till Skoga, men borde det inte vara lämpligt att hon även gav sig själv ett annat namn? undrade han:

"Tycker du att det är riktigt lämpligt att ge ut en roman om erotik och passioner och lik och andra gräsligheter samtidigt som du har blivit rektor i en välrenommerad flickskola? Vi måste hitta en pseudonym åt dej!"

Dagmar Langes andranamn var Maria, så det fick bli Maria Lang. Över 40 pusseldeckare skrev hon under sin pseudonym. Traditionella pusseldeckare där handlingen kretsar kring en grupp människor, en mördas och alla har motiv. Den sista deckare hon skrev var Se skoga och sedan... som kom 1990.

I artikeln Maria Lang - Sveriges Agatha Christie med rätt till (minst) ett mord om året! jämför Belinda Graham Maria Lang med bland annat Colin Dexter och hans inspektor Morse och med Agatha Christie.

Vem var hon egentligen?

Byst föreställande Dagmar Lange, mer känd under sin pseudonum Maria Lang.
Dagmar Lange levde ensam och hade inga barn. I sin självbiografi omnämns inga kärleksrelationer. Hon nämner författarkollegor och där finns väninnor, som Tott och Barbro Alving. Och så systern Ingrid. I övrigt avslöjar hon inte mycket om sitt privatliv och sina känslor.

Det sägs att hon hade dyra vanor, att hon älskade Operakällaren, att hon åkte mycket taxi och drack whisky. Dessutom omgärdas hon av rykten om att hon var homosexuell. Kanske är det förklaringen till den lesbiska kärleksrelationen i debutdeckaren Mördaren ljuger inte ensam? Kring detta resonerar Siri Reuterstrand i sin artikel 3 x deckarnostalgi.

Dagmar Lange dog den 9 okotober 1991. Hon är begravd på norra kyrkogården i Nora.

Håller Lang än?

Norstedts förlag gav 2013 ut flera av hennes tidigare

Omslagsbild till Maria Lang: vår första deckardrottning.
deckare på nytt. I ny upplaga finns Mördaren ljuger inte ensam (1949), Farligt att förtära (1950), Inte flera mord! (1951), En skugga blott (1952), Rosor, kyssar och döden (1953) och Tragedi på en lantkyrkogård (1954).

För den som gillar snälla och oblodiga pusseldeckare kan böckerna vara till glädje. Dagmar Lange var trogen pusseldeckaren under hela sitt författarskap. Själv så ogillade hon våld och hon vägrade att anpassa sitt skrivande till den samhällskritiska, realistiska och hårda stil som slog igenom under 1960-talet. Hon höll fast vid sin form, så till den grad att hon avgick från Svenska Deckarakademin efter motsättningar.

Den som vurmar för 1950-talsnostalgi kan läsa böckerna med behållning. Men för den som föredrar våldsamma och brutala deckare med högt tempo i CSI-anda är det inte det bästa bokvalet.

För sina tidiga deckare fick Dagmar Lange positiv kritik, men efterhand blev den allt hårdare. Hennes miljö- och personskildringar var stereotypa och intrigerna var inte alltid trovärdiga.

Lagom till 100-årsdagen kommer Lena Lundgrens och Lisbet Wikners biografi Maria Lang. Vår första deckardrottning (2014). Och den som inte kan få nog av Dagmar Langes deckare kan bege sig till Nora, där turistbyrån ordnar "mordvandringar" i Langs spår.


För källor och mer läsning:

 

Text: Carin Carlsson
Bilder: Maria Lang (Bild 1, Foto: Sjöbergs Bildbyrå) ; Rune Johanssons skulptur av Dagmar Lange (Bild 7, Wikimedia Commons) ; Övriga bilder är omslagsbilder

  1. Mördaren ljuger inte ensam

    Av: Lang, Maria
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1981
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  2. Ånglok 16 på fel spår

    Av: Lang, Maria
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1987
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  3. Det är ugglor i mossen

    Av: Lang, Maria
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1974
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  4. Staden sover

    Av: Lang, Maria
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1970
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok

Målgrupp:

Taggar:

Skrivet av: Carin Carlsson den 27 mars 2014