Fadern var journalist. När han fick tjänst som redaktör och ansvarig utgivare för Bergslagens Tidning flyttade familjen till Lindesberg. Redan 1916 dog han endast 27 år gammal. 

1919 gifte modern om sig med Carl Ivar Olsson och de flyttade till Nora. I äktenskapet föddes två flickor. Den ena, Ingrid, kom att stå Dagmar Lange väldigt nära.

Otrivsel i Uppsala

Även om familjen under långa perioder hade det knapert fick Dagmar Lange utbilda sig. Sin studentexamen tog hon 1933. Hösten samma år skrev
hon sig vid Uppsala universitet för att

Hon gick med i V-Dala, Västermanland-Dalarnas nation, där hon läste tidningar från Bergslagen. 1971 blev hon för övrigt hedersledamot i nationen. Några läroböcker ägde hon inte, utan de fick hon köa på för att låna på Carolina.

Dagmar Lange var inte förtjust i Uppsala. Universitetsmiljön var mansdominerad och hon kände sig utestängd från alla stipendier. De var för välartade ynglingar. I sin självbiografi Vem är du? Dagmar Lange eller Maria Lang? (1985) skriver hon:

"En känsla av främlingskap och otrivsel med själva uppsalaandan växte sig allt starkare, och den förvärrades vid varje kontakt med det blåsiga och trädlösa slättlandskap som omgav staden."

Redan hösten 1934 lämnade Dagmar Lange Uppsala för studier vid Stockholms högskola, där hon genast fann sig tillrätta.

Avhandling, frågesport och operarecensioner

Dagmar Lange var mångsidig. 1944 deltog hon i frågesportstävling på radion med Gösta Knutsson. På 1950-talet var hon med i Radiopanelen, som var föregångare till De lärde i Lund. Åren 1964-1980 recenserade hon opera för Veckojournalen.

Men det är framförallt som deckardrottning som Dagmar Lange har gått till historien. Sveriges svar på Agatha Christie. Lange var en mycket produktiv författare. Efter sin deckardebut 1949 utkom hon med minst en bok varje år.

1971 valdes hon in som en av 13 ledamöter i
Svenska Deckarakademin.

Vägen till livet som deckardrottning

Det verkliga skrivandet tog fart våren 1942. Det gick trögt med avhandlingen om Wikner. Hon läste Agatha Christie och hungrade efter deckare. Efter ett biobesök med väninnan Tott, Thorborg Schéle, gick de två till Café Prag på Kungsgatan i Stockholm, för att dricka billigt vin. Vid det tillfället föddes idén att tillsammans skriva en kriminalroman.

Linjerna för en mordhistoria drogs upp. Einar Bure skulle vara med. Hans gode vän, som skulle vara kriminalkommissarie, fick namnet Christer Wijk. Och så ville Tott ha med ett kvinnligt berättarjag.

Tanken var att Dagmar och Tott skulle skriva vartannat kapitel. Karaktärerna hämtade de från sin omgivning. Det blev aldrig någon gemensam deckardebut. Det visade sig att de två hade varsin mördare.

Succédebuten med Puck Ekstedt

Puck är en modern och nyfiken kvinna, som har en förmåga att få folk att anförtro sig för henne. Med finns också professorn Einar Bure, som så småningom blir Pucks make. Och så Bures barndomsvän Christer Wijk, kriminalkommissarie vid Riksmordskommissionen. Debuten blev en succé.

Dagmar Langes deckare utspelar sig i borgerliga kretsar, ofta med människor med akademisk anknytning. Miljön är i regel småstaden Skoga, som i verkligheten är Dagmar Langes Nora. I Inte flera mord (1951) gästspelar Pucks pappa Johannes Ekstedt, som är professor i egyptologi i Uppsala.

Från och med Vår sång blir stum (1960) ersätts Puck av kriminalförfattaren Almi Gran som hjälper Christer Wijk. Dagmar Lange tröttnade helt enkelt på Puck.
Almi Gran är för övrigt ett anagram på Maria Lang.

Dagmar eller Maria?

"Tycker du att det är riktigt lämpligt att ge ut en roman om erotik och passioner och lik och andra gräsligheter samtidigt som du har blivit rektor i en välrenommerad flickskola? Vi måste hitta en pseudonym åt dej!"

Dagmar Langes andranamn var Maria, så det fick bli Maria Lang. Över 40 pusseldeckare skrev hon under sin pseudonym. Traditionella pusseldeckare där handlingen kretsar kring en grupp människor, en mördas och alla har motiv. Den sista deckare hon skrev var Se skoga och sedan... som kom 1990.

I artikeln Maria Lang - Sveriges Agatha Christie med rätt till (minst) ett mord om året! jämför Belinda Graham Maria Lang med bland annat Colin Dexter och hans inspektor Morse och med Agatha Christie.

Vem var hon egentligen?

Det sägs att hon hade dyra vanor, att hon älskade Operakällaren, att hon åkte mycket taxi och drack whisky. Dessutom omgärdas hon av rykten om att hon var homosexuell. Kanske är det förklaringen till den lesbiska kärleksrelationen i debutdeckaren Mördaren ljuger inte ensam? Kring detta resonerar Siri Reuterstrand i sin artikel 3 x deckarnostalgi.

Dagmar Lange dog den 9 okotober 1991. Hon är begravd på norra kyrkogården i Nora.

Håller Lang än?

Norstedts förlag gav 2013 ut flera av hennes tidigare

För den som gillar snälla och oblodiga pusseldeckare kan böckerna vara till glädje. Dagmar Lange var trogen pusseldeckaren under hela sitt författarskap. Själv så ogillade hon våld och hon vägrade att anpassa sitt skrivande till den samhällskritiska, realistiska och hårda stil som slog igenom under 1960-talet. Hon höll fast vid sin form, så till den grad att hon avgick från Svenska Deckarakademin efter motsättningar.

Den som vurmar för 1950-talsnostalgi kan läsa böckerna med behållning. Men för den som föredrar våldsamma och brutala deckare med högt tempo i CSI-anda är det inte det bästa bokvalet.

För sina tidiga deckare fick Dagmar Lange positiv kritik, men efterhand blev den allt hårdare. Hennes miljö- och personskildringar var stereotypa och intrigerna var inte alltid trovärdiga.

Lagom till 100-årsdagen kommer Lena Lundgrens och Lisbet Wikners biografi Maria Lang. Vår första deckardrottning (2014). Och den som inte kan få nog av Dagmar Langes deckare kan bege sig till Nora, där turistbyrån ordnar "mordvandringar" i Langs spår.

För källor och mer läsning:

• Maria Langs första var bäst (DN 2012-07-24)
• Maria Lang - Sveriges Agatha Christie med rätt till (minst) ett mord om året! (Tidningen Kulturen 2013-04-22)
• 3 x deckarnostalgi (Kulturtidskrifter 2013-04-07)
• Lang underhåller med kärlekslekar och mord (SvD 2013-03-23) 
• En remarkabel författarkarriär (UNT 2014-03-25) 
• 50-talet väcks till liv när Maria Langs omtyckta deckare filmatiseras (TV4 2012-08-10)
• Maria Lang (Nora Turistbyrå)
• Författarporträtt: Maria Lang (LitteraturMagazinet)
• Maria Lang (Wikipedia)
• Maria Lang (IMDb)

Text: Carin Carlsson
Bilder: Maria Lang (Bild 1, Foto: Sjöbergs Bildbyrå) ; Rune Johanssons skulptur av Dagmar Lange (Bild 7, Wikimedia Commons) ; Övriga bilder är omslagsbilder