Fjädervipporna hade sin plats i påskriset på köksbordet, aldrig utomhus i buskarna. På långfredagen var biografer, kiosker, affärer, caféer och danshak stängda, alla skulle hålla sig hemma och man besökte inte ens vänner.

Små förändringar och förskjutningar sker hela tiden av våra seder och bruk. Under århundradenas lopp blir förändringarna genomgripande. Påsken, som vi känner den i Sverige idag, har kommit att få ett innehåll som skiljer sig rejält från varför och hur man firade den i ett förkristet judiskt sammanhang.

Den judiska påsken

Det är för att högtidlighålla minnet av uttåget ur Egypten judarna firar påsk. Ordet påsk kommer från det hebreiska ordet pasach som betyder ”passera förbi” eller ”skona”. Det syftar på hur Gud meddelade Moses att han skulle döda alla förstfödda i varje egyptiskt hem men passera förbi de hus där man smort in dörrposten med blod från ett lamm, ett offerlamm.

Ett självklart inslag i den judiska påsken är det osyrade brödet, också det en påminnelse om flykten ut ur Egypten då man inte hann låta brödet jäsa. Påsken kallas också ”det osyrade brödets högtid” Se till exempel Judisk mat i svenskt  kök : mat, minnen & tradition av Eva Fried, Judisk glädje : en bok om judendomen, judiska helgdagar och kosher mat av Vera Komissar, Judisk matlagning : den autentiska kokboken med både moderna och traditionella recept av Elizabeth Wolf Cohen och Det judiska köket : modern kokbok med traditionella rätter.

Om uttåget ur Egypten har Alojz Rebula skrivit romanen Imorgon över Jordan. Det är den israeliske skrivaren Absaloms berättelse om de tolv israeliska stammarnas äventyrliga och dramatiska vandring ut ur Egypten med allt vad det innebär av hopp, längtan, misströstan, missämja, uppgivenhet och till och med uppror.

Den kristna påsken

I tid sammanföll alltså dessa händelser med det judiska påskfirandet. Jesus lärjungar och andra efterföljare fortsatte att fira påsk men kom att ge firandet en ny innebörd. Fokus kom att hamna på Jesus död och framför allt på hans uppståndelse.

Här kan vi gissa oss till hur en gradvis omtolkning av olika element och symboler sker för att passa nya trosföreställningar, nya tankesystem. Jesus liknas vid ett påskalamm då han ”slaktas” på korset och då hans blod rinner för att rädda människorna från synd på samma sätt som lammets blod räddade israeliterna då Farao i Egypten dödade alla förstfödda. Och det osyrade brödet lever vidare i form av oblater vid den kristna nattvardsgången.

När kristendomen börjat sprida sig in i Romarriket ville man så småningom tvätta bort det judiska arvet. Därför beslutades vid konciliet i Nicaea år 315 att den kristna påsken inte skulle infalla samtidigt med den judiska. Det var då man bestämde det som gäller i Sverige än idag, nämligen att påskdagen alltid infaller den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen.

Hedniska inslag

Man talar om ägg som en uråldrig symbol för livskraften, för fruktsamheten och man talar om bondesamhällets folktro på häxor och trolldom. Man konstaterar att den kristna kyrkan alltid varit benägen att stöpa om element med hedniskt ursprung så att de passar in i en kristen kontext.

Uppgifterna ovan är i huvudsak hämtade från de fem första titlarna i litteraturlistan längst ner.

Jesus i skönlitteraturen

Skönlitterära författare har naturligtvis fascinerats av den historiska personen Jesus.

En av dem är José Saramago som skrivit boken Evangeliet enligt Jesus Kristus. Det är en kontroversiell bok där vi möter en Jesus som har en konfliktfylld relation med Gud, som frågar sig hur mänskligt lidande kan vara förenligt med Guds kärlek och som på korset ber människorna förlåta Gud och inte tvärtom.

Norman Mailer har också gett sig i kast med samma tema i den snarlika titeln Evangelium enligt Jesus. Även här förs diskussionen om gott och ont, men Mailers Jesus tar inte avstånd från Gud men är kritisk till dem som gör anspråk på att vara hans efterföljare.

Även i Kristi sista frestelse av Nikos Kazantzakis framträder Jesus som en man av kött och blod med mänskliga känslor, med lidelser och tvivel och även här får kampen mellan gott och ont en central plats i romanen.

Marianne Fredriksson ger oss en bild av Jesus och hans tid ur ett kvinnligt perspektiv i boken Enligt Maria Magdalena.

GLAD PÅSK!

Text: Gun Johansson
Bilder: Lotus Head (bild 1), Eli Brody (bild 2), Dimitri Castrique (bild 3) och Ulf Brodin (bild 4)