Samisk litteratur och kultur
Runt om i Sápmi firas den samiska nationaldagen den 6 februari. Även på andra orter firas dagen, i Stockholm högtidlighålls den till exempel på Skansen. För den som är hemma går det förstås fint att fira från fåtöljen med att lyssna på samisk musik med Mari Boine, läsa en dikt av den samiske poeten Nils-Aslak Valkeapää eller se filmen "Kautokeino – upproret".
Rawdna Carita Eira anknyter med sin dikt till en samisk berättartradition, i vilken Nils-Aslak Valkeapää ingår. Den mångsidige kulturpersonligheten Nils-Aslak Valkeapää (1943-2001) tilldelades Nordiska rådets litteraturpris 1991, jojkade under öppningscermonin vid OS i Lillehammer 1994, hade konstutställningar i ett flertal länder och hade en roll i den Oscarsnominerade filmen Vägvisaren från 1987, för att nämna några av punkterna i hans verklista.
Att läsa hans dikter är lite som att kliva in i ett snötäckt landskap: det är vidder som sträcker ut sig över sidorna och en röst som vördnadsfullt närmar sig naturen, de enkla men betydelsefulla tingen, renarna, boplatserna, månen och sagan. I hans dikter finns en sorg och ett vemod över det som har varit och ett betraktande öga över det som är här och nu.
Film och musik
Filmen Kautokeino – upproret från 2008 bygger på en händelse från mitten av 1800-talet. I norra Norge gjorde en grupp samer uppror mot överheten efter en tvist där flera samer fängslades och renhjordar beslagtogs. Många samer miste livet i sammandrabbningen som följde och den 8 november1952 är därför ihågkommen som en mörk dag i det samiska samhället. I rollerna syns bland andra Mikael Persbrandt och Michael Nyqvist. Filmens musik är producerad av Mari Boine, som är en av den samiska musikens mest välkända artister.
För den som dagen till ära vill lyssna på den samiska nationalsången finns en del av den här: Sápmi
Tidskrift
Samefolket bevakar aktuella frågor inom det samiska samhälls- och kulturlivet och har huvudspråket svenska, men med vissa artiklar på samiska. Samefolket har funnits under nuvarande namn sedan 1961, men det var redan 1904 som dess föregångare startades i samband med samernas politiska mobilisering.
I tidskriften finns också smått och gott om vad som är på gång i det samiska kulturlivet, porträtt av personer som är aktuella och insändare.
Källor:
- Ne.se (flera bibliotek prenumererar på Ne.se och har den tillgänglig på biblioteket)
- norden.org
- Nordiska rådets priser
- samefolket.se
- samer.se
Om böcker du söker inte finns på ditt bibliotek kan du alltid fråga personalen om hjälp. Oftast kan ditt bibliotek låna boken från något annat bibliotek i Sverige.
Text: Sofia Olhans Bild: Rawdna Carita Eira (foto: Marit Anna)