Slutet på historien

Magnus Nordin skrev början på en historia och vi efterlyste ett slut. Vi tackar för alla bidrag som har skickats in. Läs tio spännande slut!

Äntligen kan du läsa fortsättningen på Magnus Nordins spännande början. Tio slut är publicerade här på Bibli.

Att tävla i text är inte lätt och därför har vi lottat ut tre bokpriser bland er som har skickat in bidrag. De lyckliga vinnarna är IdaFredrika och Alicia. Vi kontaktar er via e-post för att få era adresser.

Längre ner på sidan kan du läsa de inskickade bidragen. Men först följer Magnus Nordins början.

Huset på kullen

Ödehus.
Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället, uppallat på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på kvällarna att man kan tro att alla människor flytt härifrån och bara fåglarna har stannat kvar. Jag fattar inte varför pappa tvunget måste flytta just hit. Tystnaden, brukar han svara. Som kompositör behöver han ha det tyst omkring sig. Pappa gör mest filmmusik. Ni har säkert sett filmerna, men kanske inte tänkt så mycket på musiken. Bra i så fall. Musiken ska inte dra för mycket uppmärksamhet till sig, brukar pappa säga, den är en del av filmupplevelsen, precis som fotot och kamerarörelserna.

Jag gillar musik, även om jag inte är musikalisk som pappa, men en sak vet jag: Jag tycker inte om tystnaden. I alla fall inte den här tystnaden.

Huset har fyra sovrum, ett kök lika stort som vår lägenhet i stan, två toaletter, ett gigantiskt vardagsrum och en balkong lika bred som ett fartygsdäck. Vi har kvällssol och om man kisar kan man ana Siljan bakom grantopparna.

 - Huset är perfekt, sa pappa, ett fynd. Vi hade en jäkla tur som fick det så billigt.

Det har sin förklaring.
Men det fick vi inte veta förrän det var försent.
Vad som är fel med huset.
Varför de förra ägarna flyttade härifrån efter bara ett halvår. 
Varför mina nya klasskompisar tystnade och fick något stelt i blicken när jag berättade var jag bodde.
Mäklaren berättade ingenting. Det kanske inte hade spelat någon större roll. Pappa förälskade sig i huset, och som alla vet är kärleken blind.
Men huset älskade honom inte tillbaka.
Huset hatade oss alla.
Särskilt mig.

Det började redan första natten...

Tio spännande slut

 

 

 

Bild: Ödehus (foto: Netzanette, cc by-nc 2.0)


 

Målgrupp:

Taggar:

Skrivet av: Magnus Nordin den 4 februari 2013