Strindberg, Sveriges friskaste författare
August Strindberg, eller Ågust, som han kallade sig, får ofta representera galenskapen personifierad. Jag vill tro att denna "galenskap" var en rationell strategi för att hålla sin berömda eld vid liv.
”Min eld är den största i Sverige” utropade han - tjänstekvinnans son - i ett brev till adelsfröken Siri von Essen. Strindbergs och Siris korta kärlekshistoria kan nog betraktas som ursprunget till bilden av Strindberg som ”kvinnohatare”. Men båda ville klättra, Strindberg uppåt, Siri neråt, mot teaterscenen. Av det blev bränsle till Giftas.
Strindberg sökte hela tiden efter kreativa ytterligheter Han smakade på Nietzsche. Han skrev Hemsöborna och I havsbandet. Han gick in i sina ockulta drömspel, han intresserade sig för Swedenborg. Han odlade sina demoner. Av detta genererades ojämförlig dramatik, prosa, lyrik, men även det mästerliga måleriet och det experimentella fotograferandet. Strindbergs samhällskritik var däremot inget ”spel” - tror jag. Där var drivkraften helig vrede.
Mina personliga favoriter är romanerna Inferno, dramat Fröken Julie, Textsamlingen En blå bok, några av kammarspelen, en handfull dikter, bland annat den omskakande ”Vargarne tjuta” i tankeboken Ensam. En favorit är också den underhållande De lycksaliges ö – en bitande satir över samtidens vansinnigheter. Ett samhälle skapas från grunden och klämmer omsider fram de högre vetenskaperna. Knappologin blir bokstavligt talat en akademisk disciplin för att strax kompletteras med vetenskapsgrenen kottologi.
I sommar borde jag läsa om valda delar ur Strindbergs produktion. Han var en av mina Stora under ungdomsåren. Energin, budskapen och den fantastiska stilistiken lever kvar i mig för alltid.
Text:
Krister Gustavsson
Bild: Sofia Ekman
Krister om Strindberg på Radio Uppland
Läsa Strindberg. Med Krister Gustavsson, del 1 (P4 Radio Uppland):
Läsa Strindberg. Med Krister Gustavsson, del 2 (P4 Radio Uppland):