Inte förrän 1983 övergick det som kallades Svenska flaggans dag till att bli Sveriges Nationaldag och först 2005 blev den en röd dag i almanackan. Många människor vet inte varför vi firar vår nationaldag just 6 juni. Det kanske inte är så konstigt eftersom datumet inte sammanfaller med någon omvälvande historisk händelse såsom ett krigsslut eller en självständighetsförklaring. 

Datumet är valt av Skansens skapare Artur Hazelius som 1893 började hålla en flaggfest på Skansen den 6 juni som avslutning på Skansens vårfest. Hazelius valde det datumet av två skäl, dels valdes Gustav Vasa till Sveriges kung den 6 juni 1523 och dels skrev riksdagen under den nya regeringsformen den 6 juni 1809, den grundlag som innebar en maktdelning mellan kungen och folket och som fastslog yttrande- och tryckfrihet.

Officiellt blev dagen Svenska flaggans dag 1916 som en samling kring nationalsymbolen i samförstånd mellan alla svenskar oberoende av politisk färg.

Vi presenterar några böcker som ger ytterligare bakgrund till firandet.

Den svenska flaggans historia går tillbaka till åtminstone 1500-talet men uppfattades länge som i första hand en symbol för kungamakten och den militära organisationen.

Här berättas den svenska flaggans historia i text och bild.

Texten avslutas med ett avsnitt om de regler som gäller för flaggning.

Svensk politisk historia : strid och samverkan under tvåhundra år av Tommy Möller

Här får vi veta vad 1809 års grundlag innebar, den som alltså klubbades igenom av riksdagen den 6 juni.

Förutom det handlar boken om tullstriden, unionskrisen och rösträttsreformerna fram till demokratins och parlamentarismens genombrott åren efter första världskriget.

Därefter krigsuppgörelsen på 30-talet, krigsårens samlingsregering, den stegvisa övergången till ny grundlag, blockpolitik, löntagarfonder, utrikespolitik, inträde i EU och välfärdsstatens förändringar i modern tid.

Det är alltså en översikt över de viktigaste vändpunkterna i vår politiska historia.

Kärlek och krig av Anders Isaksson

I militära kretsar våren 1809 i Stockholm planerade man att avsätta eller till och med mörda Gustav IV Adolf.

Ryssland hade erövrat Finland och landsatt trupper i Roslagen. Landet styrdes av en provisorisk regering medan Gustav IV Adolf satt fängslad.

Georg Adlersparre marscherade då med Västra armén mot Stockholm för att tvinga de styrande att inkalla en riksdag. Riksdagen valde en ny kung och antog en ny grundlag.

Spänning och en hel del romantik i historisk miljö.

Detta är en liten tunn skrift om Arthur Hazelius (1833-1901) som skapade världens första friluftsmuseum.

Hazelius vurmade för bondekulturen och det nationalromantiska. Han ville rädda kulturarvet som han ansåg var på väg att skingras och köpte därför folkdräkter och bruksföremål och startade det första museet -Skansen som invigdes 1891.

I Skansens årsbok för 1893 skriver Hazelius "Såsom de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni." Datumet kom alltså så småningom att bli officiellt datum för Sveriges nationaldag.

Gustav Vasa - landsfader eller tyrann? av Lars-Olof Larsson

En hel del böcker om Gustav Vasa har vi. Här är en av dem. Se för övrigt nedan i kataloglistan. 

Ja, hur det gick till när adelspojken Gustav Eriksson valdes till Sveriges kung den 6 juni 1523 och vem var han, den riksbyggande landsfadern eller en krigisk despot? Hans regeringsår var i alla fall fyllda av dramatik och våld.

Världens ställe : herrgårdsroman av Lars Ardelius

Ansgar Roos, godsägare på Strömma-Vacklinge i Sörmland, är en modern man med amerikansk hustru, storslagna planer och många fiender. Han planerar att placera sig själv och herrgården på kartan genom ett storartat firande av nationaldagen - men den småsinta omgivningen förstår inte storheten i detta projekt...

Ett kapitel i den här boken heter Verser lästa på Svenska flaggans dag