Uppfinningar och upptäckter

Om mänsklighetens tekniska landvinningar genom historien skulle motsvaras av minut- och sekundvisarna på en klocka under ett dygn, så tycks det som om de allra mest omvälvande uppfinningarna har gjorts under den allra sista sekunden av den sista minuten.

Albert Einstein
 Det betyder inte att det som uppfunnits och upptäckts tidigare skulle vara av mindre vikt utan är tvärtom förutsättningar för dagens framrusande tekniska höghastighetståg.

Var vore vi väl utan hjulet som uppfanns i Mesopotamien 4500 år före vår tideräkning? Eller utan Pythagoras matematiska beräkningar på 500-talet f.Kr.? Hur hade det sett ut om inte kineserna hade kommit på hur man framställer papper runt år 150 osv.?

Vi presenterar böcker om väsentliga upptäckter och uppfinningar och om människorna och omständigheterna bakom dessa. Ibland är dessa skildringar väl så rafflande som den blodigaste thriller.


 




Elektricitet
 
E=mc2
 
Omslagsbild för Émilie och Voltaire
 


David Bodanis heter en populärvetenskaplig författare som gjort flera vetenskapliga fenomen tillgängliga för oss.

Elektricitet är en fascinerande och underhållande berättelse om universums märkligaste kraft - elektriciteten och dess historia. Den berättar också om människorna bakom uppfinningar och upptäckter som bland annat telegrafer, datorer, radar och hjärnaktivitet. Populärvetenskap när den är som bäst. 

E=Mc² ger en populär och lättläst skildring av Einsteins relativitetsteori och de människoöden vilkas liv och verk hänger samman med den. Bodanis skriver bl.a. om Voltaires älskarinna, den framstående vetenskapskvinnan Emile de Chatelet, om den tyska fysikern Lise Meitner, som kom på hur atomkärnan skulle klyvas och om de norska motståndsmän som hindrade tyskarna att bygga en atombomb.

Émilie du Châtelet var en mycket begåvad forskare i matematik och fysik under första hälften av 1700-talet. Hon översatte Newton till franska och hennes egna rön fick betydelse för exempelvis Einstein. Hon blev förälskad i författaren och upplysningsfilosofen Voltaire och hade ett förhållande med honom trots att hon var gift.
Författaren förklarar pedagogiskt de naturvetenskapliga teorierna och lyckas också förmedla kunskaper i historia, filosofi och litteratur samtidigt med engagerande beskrivningar av de romantiska turerna och all dramatik bland inblandade människor.

När jorden stod stilla
 
 
Marie Curie

Galilei var en italiensk vetenskapsman (1554-16429 som gjorde revolutionerande astronomiska observationer och stödde Kopernikus påstående om att jorden kretsar runt solen och inte tvärtom, vilket var utmanande tankegångar för samtiden. I boken får Galileis mellanhavanden med de kyrkliga auktoriteterna stor plats liksom hans relation till de samtida kollegorna Kepler, Brahe med flera samt med samhällets makthavare.

Christopher Polhem (1661-1751) har kallats "den svenska mekanikens fader" och var en framgångsrik svensk uppfinnare och industrialist. Här får vi följa honom från uppväxten under enkla förhållanden till framgångsrik verksamhet inom en rad områden. Polhems teknik revolutionerade gruvhanteringen och förvandlade jordbrukslandet Sverige till ett industriland med automatiserad serieproduktion av bruksvaror. Han initierade också högre teknisk utbildning. Ett stort urval av Polhems tekniska innovationer presenteras i bildmaterialet.

Marie Curies var en polsfödd vetenskapskvinna som fick motta nobelpriset både i kemi och fysik vid två olika tillfällen. Efter makens död hade Marie ett förhållande med en gift forskarkollega vilket gav stoff åt skandalpressen och dessutom förmådde den franska vetenskapsakademin att avslå hennes begäran om inträde. Hon kunde avfärdas som en utländsk slampa. Detta är ett engagerande stycke vetenskaps-, person- och kvinnohistoria.



Flugan i katedralen
 
Svarta hål
   
 

"Atomkärnan är så liten i förhållande till atomen, att den är som en fluga i en katedral." Så uttryckte sig lord Rutherford, atomkärnans upptäckare, en av 1900-talets mest framstående fysiker. Det är Rutherford och hans laboratorium i Cambridge under 1920- och 1930-talet som boken framför allt handlar om. Här beskrivs de experiment där man med hjälp av höga elektriska spänningar kunde accelerera kärnpartiklar.
Fysikaliska begrepp och förlopp förklaras enkelt i denna lättillgängliga bok som beskriver en fascinerande period i naturvetenskapens utveckling.

De svarta hålen är ett centralt forskningsfält inom astrofysiken. I denna bok beskriver och diskuterar astronomiprofessorn Bengt Gustafsson fenomenet. Han följer systematiskt de upptäckter och uppfinningar som lett fram till kunskapsläget idag. Dels beskriver boken de stora forskargestalternas liv, arbetssätt och vetenskapsbidrag och dels redogör han lättbegripligt för kunskapssituationen i olika historiska vetenskapsskeden. Boken innehåller också berättelser om privata möten med epokgörande astronomer. Läsningen underlättas av gymnasiekunskaper i matematik och fysik även om det inte är en förutsättning.

Lars Olof Kallings är pensionerad professor i medicinsk mikrobiologi vid SBL, Statens biologiska laboratorium, och har under sitt yrkesliv bedrivit mycket forskning om epidemier och infektionssjukdomar. Det är emellertid inte främst en bok om medicin utan i stället en biografi där författaren gör tillbakablickar på barndomen och skoltiden på Gotland följd av beskrivning av studietiden som läkarkandidat och också sina första tjänstgöringar som vikarierande provinsialläkare i Norrland innan han blir mikrobiolog. Det är en synnerligen intressant bok som speglar utvecklingen under drygt ett halvt sekel där läkemedel och vaccin botat och ibland utrotat stora folksjukdomar som tuberkulos, polio och smittkoppor.

Vetenskapens bortglömde hjälte
 

En bok om naturforskaren och upptäcktsresanden Alexander von Humboldt (1769-1859). Andrea Wulf uppmärksammar hans vågade expeditioner runt jorden och hans upptäckt av likheten mellan klimat- och växtzoner på olika kontinenter. Hon diskuterar också hans förutsägelse om mänsklig klimatpåverkan och hur Humboldt inspirerade andra naturforskare och författare som Darwin, Wordsworth och Goethe men själv glömdes bort.

Darwins verk The origin of species är drygt 150 år. Hans verk har inte enbart vetenskapshistoriskt intresse, utan det ändrade också bilden av världen, människan och Gud. Vilka hinder låg i vägen för Darwin att publicera sin teori om det naturliga urvalet, en materialistisk uppfattning, där Gud inte behövdes? Vi får reda på vilka som var Darwins vetenskapliga kontakter, hans anhängare och motståndare och hur han framlevde sitt vetenskapliga liv.

Staffan Ulfstrand har August-nominerats tre gånger för sina populärvetenskapliga böcker. Ulfstrand visar hur Charles Darwins idé, "den bästa idé någon människa någonsin haft", influerar även den modernaste forskningen än i dag. Här beskrivs hur det hos allt levande på jorden oupphörligen sker en anpassning för att uppnå optimala överlevnadsförhållanden. Maskar, möss, människor - alla formges, omformas och förfinas genom ett naturligt urval.

 

 

 
 

Alan Turing var den brittiske matematiker som låg bakom knäckandet av tyskarnas Enigmachiffer under andra världskriget, vilket underlättade de allierades seger. Före kriget hade han också lagt grunden för den moderna datorn. Det är även en berättelse över hur Alan Turings privata svårigheter som homosexuell, vilket var kriminaliserat, ledde till hans självmord vid 41 års ålder.

Den här boken fokuserar på den hemliga verksamhet som bedrevs vid Bletchley Park i England under det andra världskriget. Där arbetade ett stort antal civil och militär personal, bland andra Alan Turing. Detta är ett stycke krigshistoria som belyser vad kriget, vid sidan om strider, kräver av ett land. Hur kunde man hålla verksamheten hemlig genom hela andra världskriget trots alla inblandade människor? Hur lyckades alla dessa intellektuella män och kvinnor hålla ihop, hur såg samspelet mellan män och kvinnor ut?

Boken handlar om uppfinnarna bakom datorn och Internet. Uppfinningar har ofta skett i olika grupperingar i samverkan, men det finns några enskilda pionjärer. Ett dussintal av dessa behandlas i den här boken, men också hur de samarbetade och varför de blev så kreativa. Datorhistorien går tillbaka till artonhundratalet och är ganska komplicerad och fordrar en viss förkunskap inom området. En tes hos författaren är att kreativiteten inom digitalområdet ofta fanns hos dem som kunde knyta samman humaniora och naturvetenskap.

Gun Johansson

 

Skrivet av: Gun Johansson den 4 november 2016