I början av 1900-talet började UNT att ge ut påkostade julnummer. 

I Uppsala- och Upplandssamlingen på Stadsbiblioteket i Uppsala finns julnumren bevarade från det första numret 1906 fram till 1965. I samlingarna finns även en del spridda julnummer från senare år.

Flera av julnumren kan du läsa här på Bibli.se. Alla julnummer från 1906 till 1950 är digitaliserade - se UNT:s julnummer 1906-50.

Smått som stort

Julnumren är en guldgruva för den som är

Av intresse är även de annonser som finns med i julnumren, vilka ger en bild av sin samtid.

En trogen medarbetare i UNT:s julnummer var konstnären och författaren Olof Thunman (1879-1944). Under närmare fyrtio år publicerades hans texter, teckningar och dikter i julnumren. Han gjorde dessutom många av julnumrens omslag.

Sök i julnumren

Julnumren är sökbara i bibliotekskatalogen. Du använder den gula sökrutan. Eftersom artiklarnas innehåll är indexerat kan du söka på händelser och geografiska platser, som till exempel Alunda, Knivsta, runstenar, bruk och så vidare.

Skriver du till exempel unt:s julnummer bruk i sökrutan och klickar på sök, så får du flera träffar
på artiklar som handlar om de uppländska bruken.
Du får veta i vilket års julnummer du hittar artikeln.

Några guldkorn

Gunilla Fällman, som är ansvarig för Uppsala- och Upplandssamlingen på Stadsbiblioteket, lyfter fram några artiklar ur de gamla julnumren. Alla artiklarna är tillgängliga digitalt, så att du kan läsa dem direkt på datorskärmen.

Artiklar med historiskt innehåll finns det gott om. Uppsala på 1600-talet beskrivs bland annat i Karl Wilhelm Herdins artikel "Gamla torget och rådhuset på 1600-talet" i julnumret från 1926 och "Brandvakten i Uppsala" från 1912.

Andra artiklar med historiskt innehåll är K.G. Westmans artikel "Upplandslagen" från 1911, "Soldattorp och indelningsverk i Uppland"  från 1908, "Uppländska sjöbodar" från

Intresset för klimatet är inte nytt, vilket artikeln "En gammal upplännings väderleksmärken" från 1919 års nummer vittnar om. En annan artikel av kulturhistoriskt intresse är "Skvätteken och brokstenen" från 1926, som ger de gamla vägträden dess historia. Intressant läsning om träd och andra geografiska riktmärken, som kanske finns kvar att skåda än i dag i det uppländska landskapet.

Om skvätteken står att läsa:

"Skvättekens historia ger våra uppländska
vägträd en annan betydelse än de
alldagligen tilldelas. För de flästa äro
endast smärtsamma 'supträd', förbundna
med forböndernas rustika vanor, vilka man
någon gång, då man så hava kan, själv
följer i spåren. Men bakom denna lilla
lustighet ligger i själva värket ett stycke
av våra förfäders religiösa liv, trädkulten."

För den som är road av sägner och folktro finns också artiklar att läsa, som till exempel "Folksägner från Litslena" i 1913 års julnummer eller Otto von Fries artikel "Uppländska sägner om jättar" 1921.

Detta är bara ett litet urval av alla de artiklar som finns att läsa i de gamla julnumren. Flera av artikelförfattarna är okända. Har du någon information kring detta är du välkommen att kontakta Gunilla Fällman.

Läs mer:

• UNT:s julnummer
• Olof Thunman
• UNT:s historia

Artiklar i urval:

• "När Anders braskar så slaskar julen" (1919)
• "Julgrisen och frös galt" (1925)
• "Gammal lek och idrott i julhälgen" (1927)
• "Gamla torget och rådhuset på 1600-talet" (1926)
• "Brandvakten i Uppsala" (1912)
• "Upplandslagen" (1911)
• "Soldattorp och indelningsverk i Uppland" (1908)
• "Uppländska sjöbodar" (1911)
• "Barnarbete och barnaglädje vid uppländska bruk i patriarkalisk tid" (1949)
• "En gammal upplännings väderleksmärken" (1919)
• "Skvätteken och brokstenen" (1926)
• "Nyckelharpan och nyckelharpspelet i gamla tider och nu" (1949)
• "Beundransvärd  idoghet i Hållnäs - en krönika om framgångsrik kamp mot en karg natur" (1949)
• "Folksägner från Litslena" (1913)
• "Uppländska sägner om jättar" (1921)

Text:Gunilla Fällman och Carin Carlsson